Med omsorg för djuren
Sverige har världens strängaste djurskyddslagstiftning och är världskänt för sitt arbete med djurhälsa och djurvälfärd. Det är något vi är stolta över. Allt arbete utgår från att djuren ska ha möjlighet att bete sig så naturligt som möjligt, både inomhus och utomhus. Bakom lagkrav som gäller djurskyddet finns vetenskaplig forskning. Rådgivning av veterinärer och myndighetstillsyn ser till så att lagkraven tillämpas på ett bra sätt. Därutöver genomförs revisioner av en oberoende tredjepartcertifiering, Grundcertifiering Gris. Ungefär var 6:e vecka har grisgårdarna regelbundet besök av sin besättningsveterinär, exakt hur ofta beror på inriktning och storlek. Ny kunskap och nya erfarenheter används för att hela tiden förbättra djuromsorgen. Det är en pågående process att utveckla arbetet för djurens välmående och hälsa.
Inom grisnäringen har vi jobbat länge och tillsammans för att skapa det som kommit att kallas ”Den svenska modellen”. Det innebär bland annat att grisarna får behålla sin knorr (en indikator på att grisen har fötts upp under goda förhållanden) och har en fast golvyta som möjliggör att den kan få strömaterial, såsom halm, att böka och leka i. I Sverige har vi till och med ett lagkrav på att grisar ska få daglig tillförsel av till exempel halm för sysselsättning under sin aktiva del av dygnet. I vårt förebyggande smittskyddsarbete jobbar vi enligt modellen ”allt in – allt ut”. Det innebär att grisar i samma ålder hålls ihop hela vägen från födsel till slakt och är en viktig pusselbit i vår höga djurhälsa.
Här i Sverige är suggorna lösgående och fria att utföra sitt naturliga bobyggnadsarbete vid grisning och har, precis som smågrisarna, större lagstadgat utrymme än något annat land i EU. Svenska grisar ska ha sex kvadratmeters boxyta, medan många andra länder bara har fyra kvadratmeter. I Sverige är det också förbjudet med fixering eller uppbindning, och skyddsgrindar får bara användas tillfälligt vid behov om suggan är aggressiv eller har ett beteende som innebär en uppenbar risk för de nyfödda smågrisarna. Smågrisarna ska ha ett eget fredat och uppvärmt utrymme där de inte är i vägen för suggan.
En lång tradition av smittskyddsarbete
I den svenska modellen ingår även vårt smittskyddsarbete, som är en lång och unik tradition i Sverige. En majoritet av grisproducenterna i Sverige deltar i organiserade hälsokontroller och djuromsorgsprogram. Sedan 1955 säger lagstiftningen att endast grisar som har ingått i dessa organiserade hälsokontrollssystem får sälja grisar till andra producenter.
Målsättningen är att höja smittskyddet i landets grisbesättningar så att utbrott av smittsamma sjukdomar kan förhindras. Därför har det smittförebyggande programmet Smittsäkrad Besättning (SSB) utvecklats inom djuromsorgen. Det är godkänt av Jordbruksverket och innehåller en mängd förebyggande åtgärder för att säkerställa biosäkerhet inom grisproduktion. De flesta grisproducenter i Sverige är medlemmar i det programmet. Sverige har också Svenska djurbönders smittskyddskontrolls ramverk (SDS). Ett program som leds av Gård och Djurhälsan i samarbete med LRF (Lantbrukarnas Riksförbund), och stöds av Sveriges Grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet, Sveriges Nötköttsproducenter samt mjölknäringen.
Djuromsorg är en grundsten som grisproducenter, andra livsmedelsaktörer, Jordbruksverket, LRF och veterinärer slagit vakt om och värnat över en mycket lång tid i Sverige. Det är tack vare ett brett och representativt samarbete mellan många parter som Sverige har bibehållit sin goda djurvälfärd. Något som har gett oss ett internationellt gott rykte där vi ses som ett föregångsland.
Friska djur behöver inte antibiotika
Vi är övertygade om att hälsosamma djur går hand i hand med en positiv, säker och hållbar livsmedelsproduktion. Det var faktiskt de svenska grisbönderna själva som tog initiativet till att förbjuda antibiotika i fodret redan 1986. Man ville ge konsumenterna livsmedel som de kan lita på. Efter tjugo år tog EU samma beslut. Med ett gediget och långsiktigt arbete med förebyggande smittsåtgärder har Sverige idag världens friskaste djur. Vi är också det land i EU som har lägst användning av antibiotika, istället håller vi våra djur friska på naturlig väg. Här behandlas bara sjuka djur vid behov, och ingen behandling får ges utan recept från veterinär. I många länder får antibiotika ersätta investeringar i förebyggande hälsa, hygien och utrymme. Att vi använder minimalt med antibiotika i Sverige är viktigt för de svenska konsumenterna.
En låg antibiotikaanvändning är också viktigt för oss människor och folkhälsan. Världshälsoorganisationen WHO meddelar att resistens mot antibiotika, tillsammans med klimatfrågan, är de två största hoten mot mänskligheten. Det är inget vi tar lätt på. Och när du väljer svenskt kött i stället för kött från länder med mer antibiotikaanvändning bidrar du till många viktiga områden.
Bra foder med svenska råvaror
Våra svenska grisar äter till 90 procent svenska fina råvaror som spannmål, ärtor och åkerböna, ofta från närområdet eller grisbondens egen gård. Därutöver äter de vegetabiliska restprodukter från livsmedelstillverkningen, alltså produkter som inte klarar kraven för att bli mat till oss människor. Det kan vara vassle från mejeriernas osttillverkning eller osålt bröd från bagerierna. Grisen däremot, kan förädla det till näringsrikt kött. Gott för grisarna, och bra för matsvinnet. I Sverige är det förbjudet med köttmjöl i foder.
En hållbar uppfödning – viktigt för svenska konsumenter
Genom det hårda arbete som görs på svenska grisgårdar har Sverige och den svenska modellen blivit ett världsföredöme. Det är ett gott exempel på att det går att bedriva en omfattande och rationaliserande anläggning som fortfarande håller en mycket god djuromsorg och friska djur, med lågt behov av antibiotika. En i längden hållbar djuruppfödning. Vi vet att svenska konsumenter tycker att det är viktigt med en god djurvälfärd. De är beredda att betala lite extra för det när de väljer svenskt kött istället för importerat. Svenskarna litar på att vi gör vårt bästa – och det förtroendet gör vi allt för att värna om.
På länkarna under finns mer information om djuruppfödning och djurhälsa:
