Publicerad 2021-09-10

Vikten av intresseorganisationer

Lantbruksyrket är ett av de äldsta yrkena som finns och något som har varit och är väldigt viktigt för att få ett samhälle att fungera. Strukturen kring livsmedelsproduktion har alltid varit i ständig förändring, detta är något som man ska se som positivt och inte sträva emot. Ökad avkastning, effektivitet och bättre lönsamhet är något som borde vara grunden i de gröna näringarnas företagande.

Man behöver inte gå tillbaka så många år i tiden för att komma till en tid då de flesta gårdar hade många ”ben” att stå på. Företagen hade både växtodling, mjölk och grisproduktion på en och samma gång, även om det var i mindre skala.

För att hantera politiska och andra större frågor som på ett eller annat sätt påverkar förtagandet så har det bildats olika organisationer. I vårt land är det LRF som är den största. Detta är bra och det behövs stora, starka och breda organisationer som bevakar näringarnas intressen. Problem uppstår dock när de olika näringarna har olika intressen och lönsamheten kan påverkas positivt för en del och negativt för andra. När dessa frågor dyker upp brukar diskussionerna resultera i absolut ingenting. 

En aktuell fråga är den om GMO-fri kontra GMO-soja. GMO-fri soja har blivit praxis inom den svenska animalieproduktionen utan någon bakomliggande lagstiftning, det är något som vi bara har tyckt och sedan kört på. Frågan om att välja det ena eller det andra var kanske inte heller lika stor då beslutet togs, eftersom prisskillnaden mellan de olika sorterna då var väsentligt mindre än vad den är i dag.

Här kan vi inte sitta och kompromissa eller försöka hitta gemensamma lösningar utan här tycker jag att man ska se till sin egen gren och göra det som är bäst för den, i vårt fall är det grisproduktion.

Sveriges Grisföretagare, om jag får säga det själv, har varit och är en av de starkare intresseorganisationerna. Ser jag tillbaka på de senaste 20 åren har Lars Hultström, Annika Bergman, Ingemar Olsson, Jeanette Elander och nu jag själv de senaste månaderna, åtminstone varit enormt engagerade. Alla dessa har på ett förträffligt sätt i sin roll som ordförande bevakat grisens intresse och jobbat med de frågor som andra organisationer inte vill eller kan jobba med av politiska eller andra skäl.

Man kan rada upp många specifika frågor som har legat på agendan, mycket handlar om lobbyarbete som har förhindrat försämringar för den svenska grisen. Det är viktigt att våga driva och ställa jobbiga frågor, det är inte alltid man får igenom allt men det skapar ändå en diskussion som oftast leder till något bättre. Jag är övertygad om, att om mina företrädare inte hade suttit med i alla grupper på departement, Jordbruksverket, länsstyrelser, LRF, Agria, Svenskt Kött, Gård & Djurhälsan med flera, så hade det sett väldigt annorlunda ut för den svenska grisen.

Medlemmarna och styrelsen vill såklart alltid ha mer, och det är bra, det är motorn som får arbetet att gå framåt, både med de långsiktiga frågorna och de akuta. I dag är den akuta frågan och påverkansarbetet de stigande foderpriserna där vi på sikt måste hitta en långsiktig lösning och system som ger oss en rimlig lönsamhet även när kostnaderna rusar på saker som inte är lagstadgade utan hela näringen själv har sagt att så ska detta vara, utan att se riskerna med detta.

Avräkningspriset har rört sig lite på sina håll vilket vi ser som mycket positivt, någon måste dra och med en fungerande konkurrens så kommer förhoppningsvis resten följa med.

Lantbruksföretagen blir alltmer specialiserade och företagarna mer krävande, mer professionella och väldigt drivna. Det har aldrig varit så viktigt som nu, att bevaka och hantera de specifika problem och frågor som dyker upp.

Mattias Espert
Ordförande i Sveriges Grisföretagare