Publicerad 2020-05-14

I pandemins spår

Livet på landet och arbetet på de flesta grisgårdar flyter så här långt på utan större påverkan, trots att det pågår en pandemi. Trädgårdsnäringen och skogs­industrin som har ett stort behov av säsongsanställd personal påverkas desto mer och står inför stora utmaningar. Jordbruksverket anordnar regelbundna samverkans­möten där livsmedelsbranschen samlas för uppdateringar kring utvecklingen av covid-19. Dessa möten är värdefulla för att lyfta frågor, oro och försöka hitta alternativa lösningar i ett tidigt skede för det som kan påverka oss på gårdsnivå. 

Många branscher och företag lider i pandemins spår och ovissheten om när allt blir som vanligt igen är svår. Den stora frågan är hur detta kommer påverka samhället på lång sikt. Livsmedelsproduktionens värde och självförsörjning har under samma tid fått en annan status. Efterfrågan och försäljning av svenskt kött har ökat som ett resultat av att allt fler stannar hemma och handlar mer i butik. Köttfärs och korvar säljer som aldrig förr. Restaurangbesöken har minskat men det påverkar inte det svenska köttet så mycket, då kött på restaurang i högre utsträckning är importerat. 

”Vem är det egentligen som ser till att maten kommer på bordet i krisen?” Den frågan ställde sig Lottie Knutson, före detta kommunikationschef på Fritidsresor, journalist och kommunikatör, i sin debattartikel i Land. Hon konstaterade krasst att ”Utan matimport kan veganerna glömma sitt importerade jordnötssmör från andra sidan jord­klotet, kokosfettet och mandlarna”. Samtidigt skriver Alexandra Waluszewski, professor på ekonomisk-

historiska institutionen vid Uppsala universitet en ­ledare i Göteborgsposten. Hon lyfter bland annat det sedan länge pågående svenska arbetet för friska djur och lågt behov av antibiotika i en EU-jämförelse. Det här är exempel på två bra texter där svensk livsmedels­produktion uppmärksammas av personer utanför näringen. Det tycker jag bådar gott.

Jag läste också att antalet sökande till naturbruksgymnasierna har ökat med femton procent. Det är glädjande siffror. Har rådande situation gjort att ­attraktionskraften för gröna yrken ökar? Vi kan erbjuda stimulerande jobb i grupp, självständigt arbete, del­aktighet, utveckling och olika ansvarsgrad passande för olika personer. Vi kan erbjuda allt! Tyvärr har vi i dag svårt att konkurrera lönemässigt med många andra branscher och för en förändring krävs långsiktig lönsamhet på en tillräcklig nivå.

När medias strålkastarljus riktas mot corona, är det lätt att andra ämnen kommer i skymundan. Ett exempel är afrikansk svinpest som fortfarande är lika ­aktuellt som tidigare. När länder beslutar att stänga ner all verksamhet påverkas också avskjutningen av vildsvin. I de delar av Polen som gränsar mot Tyskland är avskjutning viktigt och kan i nuläget inte göras enligt plan. Om svinpest hittas i Tyskland får det en påverkan på Tysklands exportmöjligheter och i förlängningen hela EU.

Några som dock inte alls bytt fokus är aktivisterna. Tyvärr sker intrång på våra gårdar löpande och allt fler gårdar drabbas över hela landet. Jag ser fina, välmående djur som filmas, filmer som vinklas och förvrängs och kadavertunnor skötta helt enligt regelboken. Vi producerar mat ansvarsfullt, av hög kvalitet och är klassade som samhällsviktig verksamhet. Vi lever i ett demokratiskt samhälle som vi tillsammans byggt, men som tyvärr inte respekteras av alla. Här måste till en lagförändring och dessa intrång måste beläggas med hårdare straff. Som det är nu, att vissa falanger med egen agenda kör sitt race är inte okej!
 

Jeanette Elander
Ordförande Sveriges Grisföretagare