Publicerad 2009-02-23

 
                                                                                                          
                                                                                                                      Till:
                                                                                                                       Else-Marie Mejersjö
                                                                                                                       Växtnäringsenheten
                                                                                                                       Jordbruksverket
                                                                                                                       551 82 Jönköping


Skrivelse rörande ev. förslag om att förbjuda stallgödselspridning på fosforklass V- jordar

Sveriges Grisföretagare har fått kännedom om att det på SJV pågår en utredning där en av flera åtgärder som diskuteras är ett möjligt förbud mot att sprida stallgödsel på jordar med fosforklass V. Med anledning av detta vill vi från Sveriges Grisföretagare ge ett antal synpunkter i frågan och också finna en möjlighet att träffa utredarna för en fördjupad diskussion.

Förslaget kommer att vålla stor oro i grisnäringen om det blir allmänt känt och ett förbud skulle få omfattande konsekvenser. Ett sådant förbud skulle förmodligen drabba grisnäringen hårdare än andra djurhållare i landet. Som Jordbruksverket vet är grisnäringen utsatt för internationell konkurrens. Detta och annat har gjort att näringen minskat kraftigt i omfattning det senaste decenniet. En stor andel av importen av griskött kommer från Danmark. Därför är jämförelse av förhållandena med Danmark relevant att göra. I Danmark tillåts fler grisar per hektar och mer fosfor att spridas per hektar än i Sverige redan med de befintliga reglerna för djurtäthet. Därför finns större andel fosformättade jordar där än i Sverige. Trots det finns inget förbud att det slag som SJV diskuterar. Att införa det i Sverige vore därför att fördjupa den konkurrensnackdel som redan kan upplevas som orättvist. Att det råder missförhållande i Danmark är visserligen ingen ursäkt för att det ska råda även i Sverige men man kan heller inte bortse från konkurrenssituationen.


Kort om svensk grisproduktion

Grisproduktionen i Sverige är ännu en betydande produktionsgren i Svenskt lantbruk och omsätter ca 4 miljarder i lantbruksföretagandet. Till detta genereras ytterligare 4 miljarder i efterföljande led samt inte at förglömma den inkomstgrund som grisnäringen är för alla människor som sysselsätts i såväl primärproduktion som foder- och livsmedelsindustri.

Svensk Grisproduktion är effektiv och miljövänlig i jämförelse med de flesta av våra konkurrentländer. En svensk gris har knorr på svansen. En svenskgris har strö i sin box. En svensk slaktgris har hög tillväxt och mycket bra foderomvandlingsförmåga, är effektiv helt enkelt. Det finns många fördelar med en utvecklad svensk grisproduktion och det på ett miljöbra och klimatsmart vis.


Vårt miljöarbete

• Vi har på senare år bland annat arbetat med fodertillsatser med fosfor i foder för att ha grisen ska få sitt fosforbehov tillgodosett. Marknaden har nu gjort enzymet fytas mer använt som gör att bundet fosfor i spannmålen blir tillgängligt för grisen och på så vis minska fosformängden i stallgödseln upptill 25%.

• Produktivitetshöjningar i grisproduktionen bidrar till minskad fosformängd i stallgödseln precis som ökade avkastningar i växtodlingen ökar fosforupptaget i växterna. Management är en viktig del i företagsutvecklingen på grisgården som hela tiden ökar och varje del som påverkar ekonomi och produktivitet behöver från myndigheters sida bejakas. 

•  Vi stötar och uppmuntrar den teknikutveckling som kontinuerligt pågår i lantbruket och av andra företag måste tas till vara några exempel för att höja stallgödselns näringsmässiga och ekonomiska värde är genom biogasprocesser eller kompostering av flytgödsel och resultatet av de olika teknikerna ska stimulera till att sprida stallgödseln vid optimal tidpunkt för nyttjande av näringsämnena. En annan teknik är att på gården förändra gödselns sammansättning genom gödselseparering. Fosforn följer till största delen den torra massan i stallgödsel och vi kan på så vis styra vart vi har för gödselkvalitet näringsmässigt och på vilka marker och till vilka grödor olika typer av gödsel läggs.


Fortsatt arbete

Vad kan då behövas för stöd att utveckla grisföretagandet? Vi föreslår ett utvecklande av Greppa Näringen. Vi kan tänka oss att själva försöka öka anslutningen till Greppa Näringen bland våra egna producenter. Vi tror också att det behövs mer försök och rådgivning för att stödja grisföretagaren i de beslut som kan behöva göras för en bättre anpassad stallgödselhantering och spridning för att minska fosfor förlusterna till bäckar och hav.

Avslutningsvis kommer det förbud som nu diskuteras som en överraskning för näringen. Det vore att underkänna och förringa lantbrukarnas och till dem anlitade rådgivares kompetenser att konsekvent förbjuda stallgödselspridning på jordar med fosfor klass V. I sämsta fall stannar produktionsutvecklingen i grisbranschen av med resultat i snabbt minskande volymer.

Sveriges Grisföretagare vill vara delaktiga i att minska näringsförlusterna i grisföretagandet så att fosfor och kväve hamnar där det ska och kan nyttjas rätt av växtligheten. Men, vi måste sluta se stallgödsel som en ren restprodukt av grisproduktionen utan se den som den resurs den är för energiutvinning och växtlighet.

Med vänliga hälsningar

Styrelsen för Sveriges Grisföretagare

Annika Bergman
Ordförande