Publicerad 2006-06-02

Lars Hultström, ordförande 'Vi behöver bli tuffare'

Med Lars Hultström i spetsen för styrelsen i Sveriges Grisproducenter är tempot högt. Det är mycket som ska ske och det är ofta bråttom. Stilen är modern, tuff och medieskicklig.
Men av denna intervju framgår, att det samtidigt krävs mycket tålamod i föreningsarbetet och han trycker på vikten av att Sveriges Grisproducenter har övriga nä- ringens stöd i sitt arbete.

Möten, uppvaktningar, utredningar ...
- Det finns hur mycket som helst att göra, säger Lars Hultström och syftar på föreningen Sveriges Grisproducenters verksamhet.
Du valdes till ordförande i Sunne 2003. Tre år går fort. Vilka frågor har varit viktigast och vilka har du jobbat mest med?
- L 100:an. Det fanns ett mycket stort behov av att få till stånd ändringar i dessa föreskrifter och L 100:an blev vår första stora arbetsuppgift med mig som ordförande.

Hur gjorde ni?
- Vi sammanställde det som behövde förändras i L 100:an och den första uppvaktningen av Djurskyddsmyndigheten skedde i mars 2004. Jag frågade om det var möjligt att ändra reglerna. Svaret var jakande, 'om det finns skäl'. Och visst fanns det skäl men jag insåg att vi måste ena näringen, Sveriges Grisproducenter skulle inte själva kunna driva frågan.
- Förankringsprocessen gick smidigt och samarbetet med LRF och Djurhälsovården i första hand men även Pig, Kcf med flera har fungerat fint.

Det nya regelverket har just blivit klart? Är du nöjd och vad fattas?
- Jag är nöjd. Jag tycker att vi har nått väldigt långt. Men begränsningen av spaltbredden, 14 mm i tillväxten och 18 mm i slaktgrisavdelningarna, finns kvar. Det är inte bra. Här måste vi gå till regeringen och EU för att få en förändring till stånd.

Hur viktigt var det att lyckas med L 100:an?
- Det var otroligt viktigt för de som ska satsa framåt. Detaljerna i L 100:an har en jättestor betydelse för de producenter som ska bygga och detta är framför allt viktigt för slakten eftersom tillväxt är en nödvändighet för slakten. Slaktstrukturen är redan hårt ansträngd och branschen behöver bryta den nedåtgående trenden.

Ska du själv bygga hemma på Fors Säteri?
- Det finns alltid tankar på det, men jag har inget stort på gång. Vi bygger om en del. Det finns behov av att renovera en del av våra stallar.

Hinner du med ditt eget företag med integrerad produktion på 1 000 suggor?
- Nej det gör jag inte fullt ut. Min tanke är att jag ska hinna med de större strategiska frågorna men sen jobba med ett delegerat ansvar i företaget.

Hur är det att ha posten som ordförande för Sveriges Grisproducenter?
- Jag tycker att det har varit mycket roligt och stimulerande. Vi har fått väldigt mycket respons för det arbete vi har lagt ner, det är det som gör att jag orkar hålla på, för mycket av arbetet är verkligen tålamodsprövande. Ärenden som vi tycker ska tas omgående, kan ta år.

Hur hinner du med?
- Jag insåg tidigt att vi måste ha en verksamhetsledare för att hinna med alla frågor. Med Maggan har vi fått ytterligare tyngd och kraft att driva våra frågor.

Du är väldigt utåtriktad och skicklig på att jobba med media. Har den flitiga mediefokuseringen varit medveten?
- Ja det har varit viktigt för Sveriges Grisproducenter att synas i media, vi behövde lyfta grisproducenternas frågor, både i lanbrukspress och övriga media. Man måste våga ta för sig och driva sin linje, då kan vi göra Sveriges Grisproducenters röst hörd. Både mot myndigheter och inom näringen.

Hur gör du för att nå ut?
- Man måste givetvis ha något att komma med, sådant som är intressant för media, men man måste också våga sticka ut hakan. Samtidigt vill jag säga att Sveriges Grisproducenter inte är tillräckligt starka för att agera på egen hand. Ska vi åstadkomma förändringar, krävs att vi har hela näringens stöd. Lönsamt Grisföretagande är ett bra exempel där vi alla i näringen har samarbetat och där har inte minst verksamhetsledaren Margareta Åberg Andersson varit aktiv.

Menar du att grisproducenternas frågor står högt på dagordningen och att Sveriges Grisproducenter är med när 'det händer'?
- Vi är viktiga i dag, vi är remissinstans och vi blir alltid tillfrågade. Sådant som inte hamnar direkt på vårt bord, trots att det berör grisproducenterna, hänvisas till oss.

Betyder det att Sveriges Grisproducenter har ett stort inflytande och vad krävs för att få gehör?
- Vi har lyckats påverka flera frågor. Det går att påverka, men man måste vara påläst och envis. Man kör huvudet i väggen många gånger men fortsättar man så går det.

Vad krävs för att Sveriges Grisproducenter ska kunna bli ännu effektivare och fortsätta nå resultat?
- Jag anser att vi behöver bli ännu tuffare och driva våra frågor ännu hårdare. Här finns många viktiga frågor, slakt, avel, detaljhandel och allt vad det nu är. Det finns hur mycket som helst att göra. Vi måste också komma in tidigare i processen kring remisser och nya EU-direktiv, på det sätt som man gör i andra länder.

Kan ni jobba med allting?
- Nej vi måste välja vilka frågor vi ska driva. Vi kan inte ge oss på allt eftersom vi har en budget att hålla oss till. Ekonomin gör att det är svårt att delegera frågor som kräver mycket arbete till övriga ledamöter i styrelsen. För aveln har vi dock Jan Vallgårda som sektionsordförande och expert i styrelsen och där är det mycket som ska på plats just nu i samband med samarbetet med Norge och uppbyggande av svensk yorkshireavel.

Vad hinner ni inte med?
- Vi tar bara upp frågeställningar som rör grisarna specifikt. Därför är det viktigt med samarbetet med LRF.

Ge något exempel på det.
- Det finns flera områden och samarbetet med LRF har blivit mycket bättre. Vi har själva till exempel inte någon egen juridisk kompetens inom Sveriges Grisproducenter utan vi förlitar oss på juristerna inom LRF. Det är viktigt när vi ska möta jurister på myndigheterna.

Vad skulle ni vilja göra mer och bättre?
- Vi skulle vilja hinna med mer kontakter med politiker och jordbruksdepartementet, träffa jordbruksministern oftare och även myndigheterna som Jordbruksverket och Djurskyddsmyndigheten.
- De internationella kontakterna är också jätteviktiga. Det är oerhört nyttigt att se hur man gör i andra länder. EPSPA är ett exempel på en organisation, där Sverige genom Per-Inge Pålsson faktiskt har ordförandeposten. IMPA är en annan organisation där Margareta brukar vara med.

Vad har du på gång nu?
- Vi har en träff bokad med Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist i juni. Vi ska också träffa grossister och detaljhandel för att diskutera de Svenska Mervärdena.

Är detaljhandeln intresserade av producenterna?
- Vi blir väl bemötta av detaljhandeln. Konsumenterna vill ha svenska varor, så därför är vi intressanta, problemet är som bekant att vi inte får tillräckligt betalt.

Vad kan det hjälpa att ni träffar handeln?
- Ett utbyte av information är bra. Handeln förstår våra synpunkter bättre om vi får träffa dem och presentera den svenska grisproduktionen. Sedan ska vi ha klart för oss att skälet till att handeln gillar oss är att svenska konsumenter vill ha svenska produkter. Därför är det viktigt att vi jobbar med att bibehålla vårt höga förtroende bland konsumenterna.

Stämman 2006 står för dörren? Du sitter själv i bilen under denna intervju på väg till Vadstena för att träffa arrangörerna Östergötlands Grisproducenter. Vad vill du få ut av stämman?
- Stämman är jätteviktig för oss, den är vårt stora skyltfönster. Många producenter samlas och stämman styr vårt arbete under det kommande året. Men kom ihåg att den är öppen för alla inte bara styrelsefolk och stämmoombud och vi har kul. Jag skulle vilja se många fler producenter på stämman och jag är säker på att de skulle tycka om att vara med.

Vad är viktigast i höst?
- Handeln och politikerna. Och nya Pig. Och mycket annat.