Publicerad 2004-05-28

Svar på remiss Dnr 23 2606/03
Föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket mm

Till: Jordbruksverket
551 82 JÖNKÖPING

Sveriges Grisproducenter har givits möjlighet att yttra sig över ovan rubricerad remiss. Vi önskar framföra följande synpunkter:

För slaktgrisproducenterna innebär nya förslaget kraftigt skärpta krav. Produktionen i Sverige har sedan toppåret - 97 tappat 700.000 grisar. Detta medför i sig en kraftigt minskad miljöbelastning. Nya kraven medför högre kostnader för produktionen. Detta leder i sin tur till ytterligare minskning av produktionen. Minskningen av grisproduktionen i Sverige innebär ökad import, främst från Danmark. Det innebär att man flyttar fosforläckaget över sundet till Danmark. Vi efterlyser en mera global syn på miljöproblemen. Det är ingen mening att exportera miljöproblemen. Det sker dessutom till länder där man tillåter dubbla fosformängden per hektar. Ytterligare högre kostnader i Sverige leder ofelbart till ytterligare minskad produktion, färre antal jobb i livsmedelsindustrin och att det öppna landskapet delvis försvinner.

Man bör definitivt tillåta högre giva fosfor på marker med låga fosforklasser enligt markkartan. Det vore konstigt om man inte får gödsla upp marken till P-klass IV med egen gödsel utan tvingas köpa in fosfor som gödning istället.

Det är synnerligen olyckligt att remissen kommer nu innan SLU fått avsluta sitt 4-åriga projekt om fosfor. Det är ett projekt på 4 miljoner där även SJV satsat pengar. Det borde vara en självklarhet att detta projekt fullföljts så att man kan klarlägga vilka möjligheter som finns att minska fosforläckaget.

I detta sammanhang bör också redovisas vilken positiv miljöeffekt grisen skapar genom att ta reda på allt det spill som sker i livsmedelsindustrin. Vassle, gränsmjölk, bröd, öljäst, glass, stärkelse, potatis, choklad, drank mm. Utan grisar i Sverige blir dessa restprodukter ett stort miljöproblem och som dessutom kommer att kosta livsmedelsindustrin stora belopp.

Synpunkter på definitioner (bilaga 2):

Snötäckt mark: Bör definieras som mark med mer än 5 cm snötäcke i genomsnitt. Snötäcke under 5 cm medför inga problem vid nedbrukning och när snön smälter medför 5 cm snötäcke (= c:a 5 mm regn) minimal risk för ytavrinning. Dessutom är det inga problem med nedbrukning av gödseln vid 5 cm snötäcke.

Djupt tjälad mark: I stora delar av landet körs gödsel på tjälad mark efter 1 mars. Detta är en vedertagen princip och skall många gånger jämföras med att sprida på hösten eftersom detta blir alternativet för många lantbrukare. Det är bättre att sprida på vårvintern än hösten vad avser läckage till grundvattnet.

Nedbrukning: Det är bra att SJV nu skiljer på nedbrukning och myllning och definitionerna är tillfyllest. Vi vill bara här påminna om alla andra lagar, regler, författningar och särskilda tillstånd där ordet nedbrukning används och man egentligen menar myllning. Det bör göras en översyn för att inte feltolkningar skall ske.

Paragraf 11 p.2 : Det skall inte vara krav på att betesdjur skall finnas på företaget. Inhyrda betesdjur går givetvis lika bra som egna djur. Texten bör förtydligas.

Paragraf 12: Att undanta mark pga skyddsavstånd till ytvatten eller vattentäkt är ologisk. Det är lika liten risk med stallgödsel i växande gröda som med mineralgödsel.

Synpunkter på allmänna råd (Bilaga 3):

Lagringskapacitet: Att i texten ge möjlighet till tolkning att även extrema år skall inrymmas i lagringsutrymmena är ett mycket tveksamt förslag. Detta ger olika synsätt från varje handläggare vilket är olyckligt. Dessutom löser lantbrukaren ofta detta problem själv genom att vidtala någon granne som har lagringskapacitet över. Ingen lantbrukare med förstånd låter en gödselbehållare rinna över.

Lagringsplats: Olägenheter för närboende kan tolkas fritt. Det kan innebära att det inte finns någon plats för gödseln. All lagring av gödsel kan ge upphov till olägenheter. 'Bosätter man sig på landet får man finna sig i att lukt från lantbruk kan förekomma.' Komplettera texten med 'i möjligaste mån'.

Inspektion: Fullständig tömning är tekniskt ogenomförbart. Det finns heller ingen anledning att inspektera botten på behållaren.

Snötäckt eller djupt tjälad mark: 'Gödselmedel bör inte spridas på snötäckt eller djupt tjälad mark.' Meningen bör strykas. Detta kommer bara att öka spridningen på hösten vilket oftast är ett ur miljösynpunkt sämre alternativ.

Kvävelevererande förmåga: 'Markens kvävelevererande förmåga kan uppskattas .......... och årsmån.' Denna skrivning bör tas bort. Här kan lantbrukaren bli anklagad för att inte ha tagit hänsyn till detta. Det största felkällan som finns är skördeutfallet och det vet man inte när gödsling av grödan sker i maj-juni. Meningen bör strykas.

Förrådsgödsling: 2 kap. 3 paragrafen MB Menig 1 och 2 är direkt motsägelsefulla. Stryk mening 1. Förrådsgödsling bör ske i fosforklass I och II.

Kontroll av gödselspridare: Bör avse endast mineralgödselspridare.

Spridning 2 kap. 3 paragrafen MB: Att nu också undanta 'i anslutning till helger' medför fullständigt orimliga följder. När skall en lantbrukare få sprida egentligen? Nästan all gödsel skall spridas på våren- försommaren. För att klara detta krävs stor kapacitet. Att nu undanta fredagar och alla extra helgdagar såsom påsk, 1:a maj Kristi Himmelsfärd, Pingst och dagar i anslutning till dessa, är fullständigt orimligt. Som exempel kan nämnas Kristi Himmelsfärdshelgen som alltid inträffar på en torsdag. Då skulle det vara omöjligt att sprida onsdag före till måndag efter. De känsliga dagarna, sprider en ansvarsfull lantbrukare inte gödsel i närheten av boende, utan på fält som inte ligger i anslutning till boende. Förslag: stryk 2i anslutning till eller'.

Nedsättning av avgift: (Bilaga 4)

En höjning av avgiften från 500:- till 750:- är oacceptabel. Det är en höjning på + 50 %. Att sedan motivera det med att tillsynsavgiften har höjts är ett mycket dåligt argument. Skall man nästa gång då höja tillsynsavgiften bara för att dispensavgiften höjts!!

Konsekvensbedömning: (Bilaga 5)

Konsekvenserna av remissen är ökade kostnader i varierande grad för olika producenter. Grisproduktionen drabbas hårt speciellt men det ökade kravet på spridningsareal. En stor strukturrationalisering inom grisproduktionen sker nu mycket snabbt av ekonomiska skäl. Detta medför behov av större spridningsareal. En klar konkurrensnackdel uppstår mot andra länder där man får ha c:a dubbelt så många grisar per ha. Även i övrigt uppkommer kostnader i och med alla små ändringar i remissen. Varje liten förändring spär på kostnaderna. Vi har i Sverige byggt upp ett mycket stort antal högre krav än övriga EU. Varje krav för sig kanske inte betyder så mycket men sammantaget blir detta alldeles för stor börda för producenterna. Därför minskar produktionen stadigt i Sverige och importen tar över marknaden. Detta är definitivt ingen bra utvecklig för Sverige och inte heller för den globala miljön.

Föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket: (bilaga 6)
Utöver vad som kommenterat ovan vill vi avge följande synpunkter:

Lagring av stallgödsel paragraf 7: Lagring i stuka får inte räknas in i lagringsutrymmet för gödsel. Detta är fruktansvärt inkonsekvent. Lagring av stuka är hårt reglerat i andra paragrafer och fyller därmed kravet för lagringsutrymme. 7 paragrafen bör strykas.

Begränsning i den mängd gödsel som får tillföras: Vi anser att alternativ 2 skall gälla. 2013 är ett bättre val och många av grisproducenterna tvingas ändå att sluta då eftersom de nya djurskyddsbestämmelserna då kommer att träda i kraft för alla grisproducenter.

Undantag: Vi motsätter oss definitivt att länsstyrelserna och kommunerna skall hantera vissa undantag. Det kommer att bli mycket olika bedömningar med detta förslag. Kompetensen är mycket varierande mellan länen och kommunerna. Undantag bör definitivt ligga på SJV för att få en likartad bedömning. De flesta kommuner och länsstyrelser har inte en chans att bygga upp den kompetens som behövs. Det finns naturligtvis kommuner och länsstyrelser i jordbrukstäta områden som har kompetensen men de flesta kommer inte att klara detta på ett bra sätt.

Begränsning av antalet djur i ett jordbruk: (Bil 7)

Framtida möjligheter: slaktsvin: Det är bra att SJV redovisar framtida möjligheter och exemplifierar några av dessa. Det finns fler, såsom ökad veteandel (bättre smältbarhet än korn och havre), animaliska foder (som har bättre smältbarhet än vegetabilier) exempelvis vassle. Det kommer i framtiden med hjälp av forskningen att finnas ytterligare åtgärder för att minska fosforn i gödseln. Att påstå att det i dagsläget bedöms vara begränsad användning för att reducera fosforn är inte riktigt. Allt fler lantbrukare använder sig av fytas och fasutfodring använder de flesta. För slaktgrisar är blötutfodring absolut vanligast.
Vi förutsätter att möjlighet till en individuell anpassning på gårdsnivå kommer att gälla så fort de nya bestämmelserna träder i kraft såsom anges på sid 46 under konsekvenser.

Regler i andra länder: Det är en skrämmande läsning att skillnaderna kan vara så stora och att de nu ytterligare förstärks. Det är ännu mer skrämmande att tro att svenska grisuppfödare skall kunna konkurrera mot dessa länder. Vi noterar att, i de områden i övriga EU där det finns strängare regler, kompenseras lantbrukarna med miljöstöd. Något för Sverige?

Lars Hultström Ordförande Sveriges Grisproducenter
Fors Säteri
641 97 Katrineholm Tel. 0150-700 55, 700 00
Mobil 0708-70 25 51
Mail: lars@forssateri.se